måndag, september 01, 2014

Träd-väskan

Eftersom jag är "handelsresande i slöjd" (undervisar på 3 olika skolor) har jag oftast en hel del att släpa på. Jag försöker att ha triss i mallar, kopieringsbart material och allt annat, men det är alltid något som ska med från en skola till en annan. Dessutom ska almanacka, dator, laddare, lunchlåda, bra-att-ha-saker, nycklar, kamera och en massa annat med dagligen. Om man jobbar i Falkenbergs kommun har man en ryggsäck (eller datorväska) med ens eget rektorsområde broderat på, men min är tämligen full så jag har haft en gammal sunkig lättviktskasse också.
En tur till IKEA i helgen resulterade i ett tyg som jag bara inte kunde lämna i det stora varuhuset. Klart att träslöjdsläraren måste ha en väska med timmertyg. Jag har sett finare foto-tyger, men för 69kr/meter duger det gott.
Jag har kopierat min gamla lättviktskasse med avsydda hörn där tegelstensdatorn, laddare och lite annan bröte får plats. Sömmarna har jag förstärkt med läggsöm och alla kanter är kantade med snedslå. Ett snabbt och smidigt projekt.
I och för sig tror jag inte att det är prima slöjdvirke precis på foto-tyget. Det ser mer ut som massaved, men trä som trä tänker jag. Jag gissar på björk eller i alla fall lövträ. Nu ångrar jag bara lite att jag inte köpte mer så jag kunde ha sytt förkläden...

lördag, augusti 30, 2014

Surströmming

När sommaren lider mot sitt slut är det äntligen dags och suget efter surströmming får ett slut. Om jag ville finns det alltid en burk i kylen sen förra året, men vi brukar hålla på den klassiska surströmmingpremiären tredje torsdagen i augusti. Hela fiskar är bäst, men det är enklare med filéer.
I år hade vi en viss Mygga på besök när det var dags för delikatessen. Hon och jag är uppväxta med surströmmingsskivor och äter gärna båda två. Min älskling har vi lärt upp, men med Mygg-mannen har vi inte riktigt lyckats så vi passar på när han inte är med.
Burkar kan man inte få för många av. Det är dessutom är väääldigt kul att göra lock till och särskilt om det är fina burkar. Surströmmingsburkar är fina! Den här burken tar jag med mig till Mosquito-land.

onsdag, augusti 27, 2014

Fundos planeringskalender

Det där med en bra almanacka är ett svårt kapitel tycker jag och dessutom är jag ganska kräsen. De sista åren har jag tillverkat mina egna för att få det som jag vill. Eftersom jag undervisar fem olika skolor i tre olika lokaler är det alltid mycket som måste planeras, många elever (ca 350) som man ska hålla redan på och många papper måste finnas i alla lokaler och ha allt samlat är en utmaning.Nu är problemet löst tror jag. Jag säger bara FUNDO.
Framsidan var inte den snyggaste (som vanligt?) så den klädde jag snabbt och lätt in i ett lapptäcke av mina favvo-tyger.
Insidan fick en liten ficka att ha småsaker i. Viktiga lappar, linjal och matkuponger är en del av sakerna som ska få bo där. Dessutom finns det 7 plastfickor i A4-format att sätta in schema, klasslistor, viktiga telefonnummer och annat i.
Insidan är precis som jag vill ha den. En vecka per uppslag, rejäla rutor för varje dag där man kan anteckna tider för möten etc, och en tom sida UTAN ränder och rutor där man kan göra diverse anteckningar, mindmaps, skisser, kladd och annat.
På utsidan har jag sytt en smal ficka som rymmer pennan. Jag har en ful ovana att ha den i backfickan vilken brukar resultera i toa-dopp, färg på kläderna eller att jag helt enkelt tappar den. Nu vet jag var den finns. =) Tjohoo!

måndag, augusti 25, 2014

Garnkalas 2014

Ja, vad säger man? Lite matt efter en hel dag i ömsom sol, ömsom ösregn, men sååå lycklig. Även andra upplagan av Garnkalaset blev en succé - om du frågar mig. Lotta och Petra, kökspersonal, workshops-hållare och alla andra gjorde dagen till en gó karamell att suga på lääänge.  Jag tycker att vi gör om det nästa år. =) Tack snälla!
I Lottas fina växthus samlades fina stickerskor som fikade, stickade, åt, workshoppade och delgav varandra tips, idéer och inspiration. Många kända ansikten var det! Känner du igen någon?
Fina flickor och jag fick ta del av Kristins tips angående virkade mormors-rutor. Den som ville kunde testvirka lite också. Jag och syster Yster fick också fina tips och hjälp av Clara och Eddy.
(Jag är ledsen Syster Yster, men det var enda bilden som sockornas ägare syntes på. Nästa gång får du försöka vara tyst när jag fotar.) Anna Ulltuss (den tjusiga kvinnan i gråvit tröja) hade med sig en symfoni av stickade sockor. Hon berättade hur hon inspireras av bla varor i butiken där hon arbetar. Skyltar, trisslotter, frukt och annat blir de allra finaste sockorna.
Klicka gärna på bilden så syns de fina sockorna bättre. Visst blir man inspirerad att göra egna? Anna avslöjade att en sockbok finns med i framtidsplanerna. Den skulle i alla fall jag vilja ha. =)
Finfin godispåse med knappar och provapånystan från magasin Duett, rabattkupong för Clara´s Ravelry-shop och färgväxande bomull från Tant Kofta.
Givetvis fick lite garn följa med hem också. Två gröna nyanser till en sjal, blått och rött till en barnkofta och ljungfärgat som ska bli en present. Allt i Donegal tweed.

söndag, augusti 24, 2014

Grömitz

6 augusti är vår dag! Dagen vi träffades och den dagen vi gifte oss. 6 augusti brukar också betyda att sommarledigheten börjar lida mot sitt slut och så också i år. Sista veckan på ledigheten drog vi till Tyskland och hamnade till slut i Grömitz. Vi är nämligen inte så bra på att boka logi i förväg...
Slumpen gjorde att vi hamnade på superfinaste hotellet i en liten svit för en MYCKET överkomlig summa. På den mysiga balkong i kvällsolen skålade vi för oss. Det är inte så ofta man hittar hotell som har allt och absolut första gången jag hamnar på ett hotell med champagne på frukostbuffén.
När man har tillgång till stränderna i Falkenberg är det förstås liiite svårt att förstå att det kostar 8 euro för att över huvud taget få gå ut i sanden på den långa stranden - per person.
Bubbel, bubbel och mera bubbel! 26 år sedan vi träffades, 11 år sedan vi gifte oss och vetskapen om hur det kunde gått i december när den elaka bacillen satte sig på hans hjärta kan inte firas nog. Tjohoo älskling, vi kör väl ett tag till? P&K

tisdag, augusti 19, 2014

Sommar-sömnad 9 One piece

Plötsligt kom hösten till Halland så sist ut i sommar-sömnaden får bli Gullungen´s one-piece. Hon är smal som en räka så det är inte helt lätt att få till plagg som sitter bra. Den här blev i kortaste laget på ben- och ärmlängd, men nu tror jag att jag börjar få kläm på läget.
Mammorna gillar att skrota runt i säckiga kläder så det är kanske inte så konstigt att även Gullungen gillar liknande plagg. Gärna med huva.
För nästan inga pengar alls kan man köpa påstrykbara tygmärken på Tradera. De kommer i små fina brev från Thailand och än så länge är det inte några som har fastnat på vägen. I senaste sändningen kom 4 stora märken för 4 selmor (inkl. frakt). Bra va!
Här sitter hon hemma hos mammorna i E´s gamla fåtölj. Förmodligen är det Hitta Nemo på tv´n, eller jag menar Neeemooo. Jag måste komma ihåg att erbjuda mig att sy ett nytt överdrag...
En av mammorna har nästan alltid huva eller keps och då måste ju Gullungen ha det samma. Undrar vad det är för något gott hon stoppar i munnen?

lördag, augusti 16, 2014

Solhatten

Elsa Beskow´s Hatt-stugan (1930)? Nej, men en barnhatt i en tråd Kasthalls lin och en tråd något tunnt bomullsgarn (Bianca kanske) virkad med virknål 4.
Om man bor i närheten av Varberg/Falkenberg kan man åka till Eva Janko i Galtabäck och hennes stickcafé på onsdagar. Tyvärr har jag ingen möjlighet att åka dit när jag arbetar, men för några veckor sedan passade jag på. Där gav en kvinna och hennes härliga solhatt mig inspiration att virka en egen.
Det finns ju fler än jag som har behov av att skydda huvudet från solen så jag började med en i barnstorlek och jag har delvis följt mönstret till en av Garnstudios barnhattar.
Om den passar vet jag inte än. Fördelen är att Gullungen forfarande växer och det blir förhoppningvis sommar nästa år också. =) Skulle den vara lite stor i år tänker jag att man kan vika den till Paddington-modell.

måndag, augusti 11, 2014

Something Silver

Tänk att det ska vara så svårt att slutföra en del stickningar. Förra året när det var Garnkalas köpte jag Supersoft hos Magasin Duett och påbörjade min Something Silver ganska omgående. Allt utom ärmarna stickades snabbt och lätt. Sen vet jag inte vad som hände... För en vecka sedan tog jag fram den igen. Pust och stön vad svårt det kan vara att komma in i en gammal stickning igen.
Första ärmen har jag stickat fyra gånger. Ghaa! Mönsterstickningen som egentligen är väldigt enkel hamnade på sniskan hela tiden (i bilen ska det vara enkla stickningar) och det blev ett evigt bakåt-stickande. Det var väldigt nära att den åkte ner i påsen igen...
Men, nu är den äntligen färdig. =) Om man ser till effektiv tid var den väldigt snabbstickad och jag gör förmodligen fler. Exakt 200 g Supersoft i färgen brandy gick det åt stickad på 4.5mm. Den rätstickade kanten blev lite sladdrig så jag har virkat en kant längs framstyckena och halsen. De blommiga knapparna letade jag länge efter, men hittade dem till slut på Syfestivalen i Borås.
Jag gillar fickor på koftor. De fick också en virkad kant. Eftersom vi lärare är beroende av våra nycklar och man inte alltid har fickor på övriga kläder är det ju bra om det finns någonstans att lägga dem.
Det där med att fotografera när man har katt. Det kan ha varit tomt på grabbar hela förmiddagen, men så fort jag lägger ut plaggen så bara vips är någon av dem där. Den här - Max - har ätit näbbmöss (igen) och var väldigt ynklig sist jag såg honom, men är nu helt plötsligt hur pigg som helst. Suck!

lördag, augusti 09, 2014

Dags att sticka upp

Jag blev ombedd att hålla någon form av stickkurs i Region Hallands regi och efter lite förslag fram och tillbaka föll valet på en sock-kurs - tåupp. Myggan följer också med och säljer våra stick-tillbehör.
Så, den 27 september är det "Dags att sticka upp" på Katrinebergs folkhögskola någon mil utanför Falkenberg. det finns flera kurser att välja på och där kommer att finnas garn och annat från lokala försäljare. Om du är intresserad kan du kolla in det här. Under "Dokument och länkar" finns hela programmet. Välkommen!

fredag, augusti 08, 2014

Shamballa *)

Innan du läser det här vill jag utfärda en varning. Att knyta armband är starkt beroendeframkallande både hos gamla och unga. Den ena modellen ger inspiration till den andra och det är väääldigt svårt att sluta. Vill du ändå prova finns en bra instruktion här.
När finaste M kom hem från Ullhare-land över helgen hade jag redan hunnit knyta några stycken och hon fastnade också direkt. Efter första försöken fick vi köra till Panduro (de har bla ett outlet i Ullared). Sen satt vi och knöt i 6 timmar.
Nästa dag kom E och J på besök. De hade matvaror i bilen och svängde bara förbi för att hämta lite småsaker. De gick fem timmar senare. =)
M och jag är överens om att de är snyggast i grupp. De vänstra har jag gjort och de högra har E gjort till en kompis. Tyvärr glömde jag att fota de som hon gjorde till sig själv, men de kommer kanske på hennes egen blogg.
Och så några fler som jag gjorde. Jag är mest nöjd med "pride-armbanden" till höger. Det med små regnbågs-färgade pärlor passar bra att skicka med post lite hit och dit...
 
*) Hos en del web-företag finns det pärlor med kristaller på som kallas för shamballa, men om jag har fattat det hela rätt så är det sättet man knyter på som kallas shamballa. Om man vill kan man köpa armbanden från Nialaya där de kosta uppåt 10000kr, men det finns massor av varianter för en betydligt mindre peng.

torsdag, augusti 07, 2014

Sommar-sömnad 8 Gullunge-klänning

Jag gillar klädmärken som vågar blanda olika mönster på tygerna i ett och samma plagg. På min sista tur till Skroten köpte jag lite sådana tyger. Några till Gullungen och några till mig. När mina tjejer var små syddes det många klänningar av ett mönster som jag kallar Carl-Larsson-förkläde. Jag gillar det mönstret för det går att variera i det oändliga beroende på vad man adderar. Det kan vara volanger, band och broderi, olika många knappar i ryggen, olika tyger och volanger på här och där.
Till Gullungens Carl-Larsson-klänning valde jag två olika, tunna bomullstyger. Ett stormönstrat och småmönstrat, men med samma färgtoner. Överdelen är sytt i dubbelt tyg. Jag tycker det blir snyggare så när man kan dölja fula sömmar. Hals- och ärmringningarna har jag kantat med det stormönstrade tyget.
Jag tycker alltid att det är så himla svårt att göra fina fickor. Det löser jag helt enkelt genom att sy ihop två fickbitar räta mot räta, lämna några centimeter öppet i någon av sidorna och vränga dem. Om man petar ut hörnen noga och pressar lite blir de jämna och fina utan tråkiga kanter på insidan när man sytt fast dem. Inga fula fållar eller zicksackade kanter.
Klänningen knäpps på ryggen. Här kan man göra på olika vis. Helknäppt, några få knappar långt upp eller kanske som jag gjort. Jag ville ha den helknäppt, men valde att grupera knapparna i två grupper tre och tre. Dessutom skojsade jag till det lite och smög in en knapp i en avikande färg. Och inte sydde jag med tråd som matchar knapparna heller. Nej, jag tog helt enkelt en röd tråd.

måndag, augusti 04, 2014

Sommar-sömnad 7 Återvinning

Mer kläder till Gullungen. Denna gång arbetar jag med återbruk. Det brandgula tyget var tidigare en långärmad t-shirt till mig. Tyvärr krymte den ca 12 cm på längden i första tvätten och blev inte riktigt som jag ville ha. Nu har det blivit en A-formad t-shirt med tryckknappar med pärlemo på ena axeln.
När man som jag gillar att sy kläder händer det ibland att det inte blir riktigt som man tänkt. Med det prickiga tyget var det så. Jag sydde solklänningen utan axelband som skulle bli perfekt. Så blev det inte alls och jag tycker själv att tyget blev mycket finare som tights.
Rullen med bred resår är fortfarande spårlöst borta. Har den fått ben eller har jag lånat ut den? Har ingen aning så jag fortsätter att sy dragsko för en smalare resår med kant.

fredag, augusti 01, 2014

Sommarsömnad 6 Rävar

Stickinspirationen fortsätter att lysa med sin frånvaro så jag syr istället. Det är som vanligt så jag hetsar inte upp mig utan tänker att den kommer till hösten igen. Förutom någon timmes stickning på ett sjukhus i östergötland så har jag baske mig inte gjort många maskor.
Men, det gagnar en viss liten fröken. Denna gången blev det en räv-klänning i mjuk, skön jersey med matchande kortbyxor och solhatt till. Tryckknappar på ena axeln är önske-repris. 
Rävarna är så söta tycker jag och jag funderar på en stickad vinter-tröja med ett rävansikte på. Ha, där tror jag bestämt att det glimmade till av lite sticklust. =)
Solhatten fick lite rävar i fodret så att det syns vilka plagg som hör ihop. Gullungen är hos sin pappa så jag får vänta med provningen tills vi ses nästa gång. Hoppas nu bara att värmen håller i sig...

onsdag, juli 30, 2014

Falkenbergs motorbana

Ett annat utflyktsmål man kan besöka är Falkenbergs motorbana. Här har älsklingen kört många varv på mc och tagit ett och annat SM-poäng. Senast det begav sig var för ganska så exakt 29 år sedan och således innan jag "kom i boet".
Men, även gamla gubbar vill och idag var det dags igen. Vilken tur att jag inte var med på den tiden det begavs sig för fy så nervös jag var.
Jag måste defenitivt öva mer på snabba bilder. Här är jag för långt ifrån. Jag får nog leta upp en kurs någonstans...
Här är jag för snabb och det blir mest blurr. På andra bilder fick jag bara med bakhjulet eller bara framhjulet eller bara asfalt eller så fotade jag helt fel hoj.
Här är han efter pass 2. Bara ett pass kvar och sen kan jag pusta ut. Han är lycklig som ett barn och det skulle inte förvåna mig om två motorcyklar ska bli tre. För det stod helt klart att han tyckte att det gick för sakta.
Om någon är intresserad av proffsbilder från kvällens övningar kan man se dem här och (gissar jag) välja testkörning 30 juli. Där kommer i alla fall jag titta för att eventuellt få bättre bilder på min alldeles egen roadracing-förare. Puss på dig!

tisdag, juli 29, 2014

Hyltenäs kulle

... eller Seaton´s kulle som det tydligen kallas i folkmun. 1916 stod George Seaton´s lyxiga jaktslott färdigt på Hyltenäs kulle, men redan 1923 brann huset ner. Kvar är bara grunden så det är lätt att få en uppfattning om hur stort huset var.
Serpentinvägen som slingrar sig mot toppen byggdes för häst och vagn och är fortfarand otäckt smal. Vet inte riktigt vad det är med mig och branta vägar, men det ger verkligen fjärilar i magen. Ni som rider: Ni vet när det är så brant att man vill stå i fältsits - det gjorde jag här. På Wikipedia står det att det går att komma hit med bil och buss (?). Den bussen vill inte jag åka i.
Jag kör den blågula enstamparen (yamaha) och kärleken susar fram på sin silverpil V-strom (suzuki). Ja, vi slarvade och hade inte riktiga mc-kläder på oss och det var jag glad för när vi blev stående i ett väg-bygge.
Först hemma läste vi på datorn och fick veta att huset hade en innergård. Det förklarar det märkliga mitt-partiet.
Vyerna från kullen som numera är naturreservat är fantastiska och gör sig förstås inte på bild så ni får försöka föreställa er det. 
Bilden är lånad här.
Förstora kartan genom att klicka på den. Nr 17 är Hyltenäs kulle. Absolut ett utflyktsmål värt resan. Packa med picknick och avnjut den i paviljongen. Där kan du läsa på om Seaton och hans kulle.