Examen

Jag började min väg mot behörighet som slöjdlärare hösttermin 2003. Vägen har långt ifrån varit enkel och jag vet inte hur många gånger jag har velat ge upp hela skiten. Men, mycket tack vare nära och kära som har stöttat mig har jag kämpat vidare och framför allt tack vare min älskade. När det var som tuffast körde han mig till stationen varje morgon, manade mig att gå ur bilen och upp på tågperrongen och sen fick jag flera sms om dagen där han skrev att han älskade mig och att jag skulle klara allt bara jag kämpade liiiite, liiiite till. Ni ser, jag har en underbar man! Jag hoppas verkligen att jag kan vara lika stor support för honom under det tuffa året han har framför sig... För mig är det dagen med stort D idag, yiiiiihaaa! Eller, egentligen var det i onsdags när vi reddovisade sista arbetet och fick vår nål. Kolla, visst är den fin? Efter 4,5 års slit får man... ett litet (fult?) pins. Gissa om vi blev fnissiga? Hur som helst, ikväll ska det firas med stickcafé och sen vet jag inte. Funderar på en hejdundrans examensfest till våren när det blivit lite varmare... eller hur firar man? På måndag börjar i alla fall verkligheten och det "riktiga" livet igen.