Bäst-helg i Borås

I fredags packade jag bilen och drog till Borås. Först och främst var det Syfestival som hägrade, men också mys med världens finaste direktris, syster Yster, Bibliotikarien och Mamsen. Mamsen firade dessutom sin 73:e födelsedag på lördagen och det kunde vi förstås inte missa och jag tror att hon blev överraskad av frukost-tårtan. =)

På vägen till Borås passerar man Kinna och jag råååkade visst svänga av där. När jag ändå hamnade i Kinna gick jag in på Skroten. Tre fina blustyger i viskos och mönsterpapper fick följa med hem. Ja just det, ett gäng små fina saxar som liknar fåglar slank visst också med. Dem ska jag ha till ett framtida projekt som liksom har fastnat i min hjärna...

Efter ett snabbis till Bollebygd och Nedergården hamnade vi till slut på Syfestivalen. Som vanligt var där många många kända ansikten Jag hade egentligen inga inköpsplaner, men lite fyndat blev det allt. Hos Knittingroom köpte jag två nystan av sockgarnet Frost och ett etui med virknålar som jag redan gett till svärdottern. Tre storlekar med regnbågspärlor är typiskt bra-att-ha-saker. När jag kom till Knit4U och deras monter föll jag pladask för ponchon som ägarinnan (?) hade på sig. Två nystan och mönstret till mig. Tjohoo!

Hos Ullcentrum hittade jag två nystan 2-trådigt ullgarn till stickade, tovade vantar. Det passar bra eftersom jag ska sticka och tova vantar med eleverna på Elevens val och det är alltid kul att kunna visa lite olika varianter. Knapparna är klädda i sammet och ska användas tillsammans med andra knappar på en kappa i sann Desigual-stil. De charmiga tygerna blir nog en stick-påse... 

En toppen-helg blev det hur som helst. =) Nu säger ryktet att det inte blir fler Sy-festivaler i Borås så vi får väl hitta på en annan anledning att mysa tillsammans. Tack igen för en toppen-helg! 

Puss och kram

Lars Wallin i Borås

Om du bor i närheten och har en stund över idag tycker jag att du ska passa på att se Lars Wallins utställning på Textilmuseet i Borås. I dag är det sista chansen och det hela avslutas i en härlig final med Finissage. Av alla fantastiska klänningar var nog ändå den nedan min favorit. Om jag minns rätt är den Lena Philipsson´s. En modell som jag tänker låta mig inspireras av på nästa klänning...

Jag såg utställningen igår och även om jag aldrig kommer att gå på tillställningar som kräver långklänningar i den kalibern är det väldigt roliga att ha sett dem. Som sykunnig tänker jag på tekniker, material och mönsterkonstruktion som har lett fram till dessa fantastiska kreationer. Vilka arbeten! En av klänningarna är gjord av mer än 80 meter textilier. Och jag som har pustat över bla balklänningar som krävt mer än 6 meter.

Flugsvamps-soppa?

Nej ingen soppa, men en klase med svamp. Nyst-pinnarna med flugsvampar på har jag täljt av färska björkgrenar och sedan har de legat och torkat först ute i vedboden och sen inomhus. Det är väldigt roligt att tälja i färskt trä om man har en välslipad kniv och när jag har börjat går det nästan inte att sluta.

Först tänkte jag ha dem omålade, men jag gillar rött med vita prickar så jag kunde inte låta bli. Och när jag väl hade målat svamparna tyckte jag att lite grönt (mossa?) skulle vara fint till så det slank dit av bara farten. =) 

Handgjorda som de är blev de lite olika och alla grenar är inte helt raka. Lång eller kort, rund eller spetsig hatt och kort eller lång fot. Precis som det är i naturen. Jag gillar olika!

När du läser detta har jag förmodligen redan anlänt till Vrigstad och höst-stickningen där. Bilen packade jag med Frisky Frog-boden och jag har med mig olika stickförvaringar, garn, vant-mönster, knappar mm och så de nya nyst-pinnarna förstås. Vi kanske ses. =)

Liten uppifrån-och-ner

Under några torsdags-kvällar visar jag ett gäng härliga tjejer hur man kan sticka en kofta eller tröja uppifrån-och-ner enligt Tant Koftas metod. Vi håller till hos bästaste Ewa i det härliga orangeriet och det är ett gött gäng som läser Lottas häfte framlänges och baklänges, räknar maskor och stickar.

Jag tror att den bästa pedagogiken är den som blandar mina muntliga instruktioner med skrivna, men att jag också visar vad jag menar så därför har jag med mig modeller.

Den första att bli färdig är den här lilla kofta till en 90-centimetare som jag känner. Garnet är Tradera-fyndat. Det karamell-färgade är ett handfärgat ullgarn av okänd art och det ljusa är ett flertrådigt ullgarn - också av okänd art.

Det ljusa garnet var så strävt och stickigt att jag faktiskt tvekade om jag skulle använda det i ett barnplagg, men efter ett ljummet balsambad och en omgång i tvättmaskinen på centrifugering är koftan hur mjuk och gosig som helst.

Vis av erfarenhet har jag sytt in en extraknapp på insidan. Sen är det ju en annan femma om en eventuell tappad knapp blir ersatt. Det får kanske ingå att jag syr i den om det behövs... =)

Nemo-portmonä

Eftersom någon jag gillar, en liten person på knappt 90 cm är väääldigt förtjust i den lilla clownfisken Nemo kunde jag inte låta bli att göra ännu en lite plånbok när jag hittade det här tyget. Att ge bort en "plånka" utan glass-pengar går förstås inte för sig. =)

Den här fick bli lite större än den första för att det inte ska bli för trångt och pilligt att hantera för små händer som inte har all finmotorik klar ännu. Jag kan verkligen rekommendera modellen som jag hittade på Pinterest och man snor ihop den på ingen tid alls. Tjohoo!

Framsidan pryds av Nemo och hans pappa. Jag gillar verkligen blått och orange tillsammans och har försökt förstärka det genom att använda orange dragkedja och snedslå. Insidan är nästan helt blå bortsett från en liten, liten Nemo som man får leta lite efter.

Ibland känner jag mig lite som Doris även om mitt kom-ihåg inte är lika katastrofalt som hennes. Teflon-minne som en nygammal kollega brukar säga. Det beror kanske på mängden som jag ska komma ihåg eller så koncentrerar jag mig kanske inte tillräckligt... Hur som helst är palett-kirurgen fin och har fått en egen plats på baksidan.

Verktygsbälte

Snickar-bälte? Javisst - ett måste. Textil-bälte? Det vore ju toppen! När jag såg bilden på Pinterest visste jag direkt att jag behövde ett jag också. Allt nära till hands utan att behöva flänga runt i textilsalen på jakt efter de redskap jag behöver.

Kärlekens kasserade jeans passade perfekt. Jag kollade in förebilden och försökte klippa till något liknande med lite rundade kanter. Bakfickan som satt på den sidan jag klippte bort sydde jag fast nedanför, lite över den andra.

Sax, penna, sprätt och måttband är några av de saker som är bra att ha nära till hands. Jag har sytt i den översta fickan för att göra lodräta fack och gjort ett knapphål och sytt ditt en knapp på den undre för att dela av även den fickan.

Den sparade linningen får agera bälte. Mitt på baksidans kant var jag tvungen att sy ett litet veck för kanten ville ställa sig rakt ut. Önskar bara att jag gjort det innan jag sydde dit snedslån.

Knappen är en finfin groda. Jag kan ju inte snåla med mina favvo-knappar hur länge som helst. =) Jag kunde inte låta bli att sy dit en personlig tag också.

Byxornas tag lät jag sitta kvar. Ju fler original-detaljer som får vara kvar desto snyggare tycker jag. Några av hällorna fick jag sprätta för att kunna sy fast snedslån, men jag sydde fast dem igen.

Bolmen runt

En av de sista fina sommarlördagarna hade vi stämt träff med ett gäng likasinnade. Tanken var att vi skulle ta dem med på den årliga turen runt Bolmen. Prick nio mullrade de in på gårdsplanen, fyra goa knuttar med muskel-hojar av skiftande slag. Första stoppet var Göstas fik i Smålandstenar där en sjunde hoj-ägare mötte upp. Jag tycker att du ska testa räkmacka eller budapest-bakelse om du har vägarna förbi det anrika fiket. =) Sen körde vi från Smålandstenar via Reftele på härligt böljande vägar vidare till Sunnaryd´s färjeläger. Färjan är gratis och går varje halvtimme, men vid lågsäsong får man ring till färjans kapten från färjelägret för att få den till rätt sida. 

 I väntan på färjan. "Min" knutte. =)

Det var fler än vi som tog färjan den här dagen så vi fick tränga ihop oss lite. Som väl var stod inte jag bakom den gamla damen som la i backen när hon skulle köra av...

Återblick från Bolmsö tillbaka till Sunnaryd. Sen gick färden vidare på väääldigt krokiga vägar. En av de två före detta roadracing-förarna sa att det är bäst/lättast att ligga trea i ledet för att ha en bra överblick över vart vägen tar vägen i hög hastighet så den platsen blev min. Men, efter några försök att testa körtipsen jag fått vid köksbordet fick jag helt enkelt inse att jag inte är mycket för knä-skrap så jag lät rävarna försvinna bakom skarpa krökar. 

Här är fem av de sju hojar parkerade vid nästa fikastopp i Simlångsdalen. Min är nummer fyra... Från Simlångsdalen drog vi vidare hem till Falkenberg och glass-stopp via bla Åled, Oskarström och Heberg. Några av oss ville fortsätta att njuta av trevligt sällskap och den fina dagen så efter en dusch hemma tog vi de vanliga cyklarna till en av stadens restauranger för att äta middag ihop. Vilken lördag!