Sticklust i Munkaskog

Nej det händer inte mycket här, men plötsligt 

händer det och nu är allt äntligen klappat och klart. 

10 mars är dags för Sticklust i Munkaskog.

Kolla in vår blogg!

Stickat linne

Sommarens snabbaste stick-projekt har varit Garn-tuas linne Firenze. Tyvärr lyssnade jag inte riktigt på hennes råd om storlek och det blev väl stort och har därför inte blivit använt så mycket, men jag kommer nog att göra fler för det är en fin modell.

V-ringad fram och rundad på bakstycket. Kanske att jag gjorde väl långa axelband, men i värsta fall  om det visar sig att de töjer sig mycket och blir för långa får jag väl sy ihop dem lite. 

Mönstret beskriver både rak och rundad nederkant och jag valde rundad kant både fram och bak. Blir snyggt och döljer delvis muffinsmagen tycker jag.

Minskningarna och hur man stickar kantmaskorna gör att kanten blir superfin tycker jag. Den sista maskan rullar sig inåt och jag har inte ens behövt blocka linnet.

Garn: 120 gram Sandnes Mandarin petit + 80 gram Fashion Tahiti

Stickor: 7 mm

Mönster: Firenze gjort av Garntua

Klänningen av linnetyg

Det är ett bra tag sedan jag hittade ett så snyggt svart linne på Pinterest. På den bilden bars det vad-långa linnet med slits till midjan till vita byxor och var bara sååå snyggt. Under sömnadens gång lämnade jag dock den idén. Klänningen är vadlång och har sprund till strax ovanför knät. Mönstret är ett 50-talsmönster som jag lånat av syster Yster.

Linnetyget är egentligen svart, men ser grått ut i den sena augusti-solen. Ja, linne och linne. Jag beställde det som linne, men det relativt oskrynklande tyget visade sig innehålla något mer när jag prov-eldade det. Design-teknikern har lärt mig att utländska innehålls-deklarationer inte alltid är så strikta som våra egna. Hmm... 

Hals- och ärmhål är som vanligt kantade med snedslå/kantband. Snabbt och enkelt. Den här modellen har insnitt både vid byst och på axeln. jag gillar gamla modeller för de har ofta väldigt fin passform. Det blir nog en skjort-klänning i samma mönster...

Jag glömde att jag skulle ha slitsar och därför blev det lite snål med tyg vid dem. Man brukar ju klippa till extra tyg att vika in. Det får duga med bara en invikt sömsmån så hoppas jag att det håller sig fint.

Kofta i lin

Jag tror att det var sent i höstas, men det kan ha varit redan förra sommaren som jag köpte garn till långkoftan. Det är inte ofta jag stickar på endast ett projekt i taget, men på den här har jag faktiskt gjort det. Lite tråkigt, men praktiskt eftersom det blir färdigt snabbare.

Färgen är jag så nöjd med. Särskilt som den inte finns längre. Jag är liiite allergisk mot garnslattar så jag börjar ofta stickningen strax under armhålen, stickar uppåt och gör färdigt med ärmar och allt. Sen stickar jag neråt så att jag kan använda varenda meter. I just det här fallet blev det lite dumt för nu har jag kommit på att jag skulle behöva virka smygmaskor runt hals- och framkant för att dra ihop det lite. Typiskt!

Modellen har ingen knäppning, men jag gjorde i alla fall två snoddar att kunna knyta ihop den med. Här syns det lite var jag har skarvat över- och underdel. Den här modellen stickas med släppta maskor. Finns det en stickning som går mer långsamt. Jag var nära att ge upp, men kom på att det kanske kunde fungera med olika storlek på stickorna. Det gör det! =) 4mm enligt mönstret på de vanliga varven och 10 mm på de varven där man egentligen skulle gjort ett omslag mellan varje stickad maska. Helt klart tidsbesparande.

Garn: 500 gram Sandnes Line

Stickor: 3, 4 och 10 mm

Mönster: modell Nr 2 i Sandnes  häfte nr 1505

Blommig viskos

Klänningen i viskos från Stoff & Stil är sydd i samma mönster som den förra jag sydde. Den här förlängde jag ca 5 centimeter så den slutar precis under knät. Tänk att tygkvaliteten gör så mycket på utseendet.

Ärmen kortade jag denna gången också. Jag gillar inte korta ärmar som kläms i armvecken och särskilt inte när det är viskos som så lätt blir skrynkligt.

Som vanligt har jag satt dit min egen tagg. Den här typen går tyvärr inte att beställa längre så jag brukar snåla med dem, men just den här klänningen tyckte jag förtjänade en.

Halsen är kantad med snedslå/kantband. En enkelt och snabbt sätt som kan göras både diskret eller som en detalj beroende på vad man väljer för färg och mönster. Jag är supernöjd med klänningen och det kommer definitivt bli fler i den modellen.

Prima ballerina

När jag fick min födelsdagspresent av Gullungen hann jag knappt öppna den förrän hon bläddrade fram kjolen hon ville ha. En tyllkjol prydd med blommor, paljetter eller pompombollar och gärna i lila.

Tadaa, nu är den klar. Mamman röstade för blommor så jag hoppas att Gullungen godkänner den. Ljuslila tyll - tack för det Myggan - och rosa mudd borde göra henne nöjd. Det är nämligen hennes favvofärger.

Mönsterboken kommer jag definitivt att använda mig mer av. Den innehåller ett helt gäng modeller som går att göra väldigt fina plagg av. När vinter blir lång och kall så... 

Blommorna har mamman valt åt mig inhandlade på Panduros outlet i Ullared. Också dessa är valda med tanke på vilka färger Gullungen gillar. Jag erkänner att jag inte sydde fast alla 40 (!) blommor. Skulle det vara så att någon viss en-metare protesterar får jag väl ta ett djupt andetag och sy på resten också... 

Morgonrocken

När det blev bättre utetemperatur kom behovet av en tunnare morgonrock. Den i fleece är liksom liiite varm när det inte ens behövs eldas i kaminen. Problemet var att jag inte hade något bra tyg och jag kör fortfarande inte bil på grund av viruset på balanssinnet så att ta sig till en tygbutik är inte så himla lätt.

Så kollade jag på Pinterest efter något helt annat och råkade hitta en pin som handlade om vad man kan göra av gamla avlagda påslakan och där var den. Det udda påslakanet från IKEA som sällan används blev perfekt.

Vinter-morgonrocken är ankellång för att var riktigt gosig, men den här går bara halvvägs till vaden. Den ska ju liksom mer skyla än värma.

Mönstret hittade jag i en Allt om handarbete från 80-talet. Och det funkar även 2016 tycker jag. Kragen är så himla fin och gör att man verkligen kan svepa rocken omkring sig.

Hank måste man ju ha så man kan hänga upp rocken. Den här gången satte jag den på utsidan. Som en kul detalj liksom. 

Jag har sytt läggsöm och också sytt in ärmsluten och halsringning för att få bort alla traskanter. Gillar när det inte ser hemsytt ut som det lätt gör om man sicksackar kanterna på vanlig symaskin.

Blomster-klänningen

Den här klänningen hade kanske passat bäst till midsommar, men då var Gullungen hos sin pappa. Förhoppningsvis ska vi väl få fler varma sommardagar när den passar... även om det inte verkar så just nu. =(

Tyget är från Stoff & Stil och är egentligen ett duktyg, men jag tvättade det och konstaterade att det funkar till klänning också. Mönstret är från Ottobre nr 3/2015.

I vanliga fall är jag ganska snål med mina tyger och pusslar med mönsterdelar för att minska spill, men tyget var på rea så jag lyxade och la mönstret över de blommor som jag ville ha med. Bla stora gula blommor dissades och långa stjälkar trollade jag också bort.

Den här virkade fjärilen fick jag med i en beställning från Garntua och kolla så fint den passar på blommorna. Skulle den mot all förmodan bli ful i tvätten är den lätt att sprätta bort.

Jag har precis upptäckt egenklädda knappars förträfflighet så när jag inte hittade den knapp jag ville ha tillverkade jag en själv. Det rosa i en av blommorna räckte precis till en liten. 

Rosen-kappan

Det fina med Pinterest är att man ser vad de man följer "pinnar". På så vis vet jag vad Gullungens mamma gillar och när den blommiga kappan dök upp i mitt flöde nappade jag direkt.

Det blommiga tyget som jag hittade på Skroten är väldigt likt det på Pinterest-bilden. Egentligen är det nog ett möbeltyg, men det funkar säkert till ytterplagg också. Mönstret kommer från Ottobre - nr 4/2015.

Gullungen gillar kapuschong eller huva som mina elever brukar säga så det fick det ju bli förstås. En enkel, a-formad modell gillar mamman - tror jag. Lite till båda. =)

De ljuvliga kockos-knapparna har jag köpt i Galtabäck hos Janko collection. Snodden som matchar nästan exakt till knapparna har jag vevat fram i min knitt-mill. Vilken tur att det finns lite garn att välja på i gömmorna.

Jeanstyget i fickorna matchar det blå på tyget. Letade faktiskt efter tyg med samma färg som knappar och snodd, men man kan kanske inte lyckas hela tiden.

Samma med fodret. Det skulle gått lite mer åt vinrött om det hade varit perfekt, men vill man bara ta från gömmorna så vill man. Hank är ett måste i kläder tycker jag. Även om det är kläder för småfolk. Nu ska den bara levereras också.

Marocko-koftan

Så när som på fem knappar är marocko-koftan klar och jag känner på mig att det här kommer att bli en favorit. Väldigt rolig att göra och jag har redan rotat i garn-lagret efter nya möjliga kombos. 

Jag brukar "sno" ihop plagg gjorda av mormorsrutor lite som jag känner för, men den här gången har jag (nästan) följt Astrids beskrivning. Den ena rutan på framstyckena är tex gjord av 4 mindre rutor och jag gjorde inte bakstycket längre utan lät den vara jämnlång.

Jag har funderat på en kimono-jacka av jeanstyg och den här koftan är nästan som en sådan. Ärmar och alla rutor är av en tråd Mandarin Petit och en tråd Zauberball. Från rutorna och ner har jag använt en tråd Mandarin Peptit och en tråd Zauberball, Kampes eller Supersoft.

Jag har jättefina keramik-knappar från buttonmade.com, men jag är osäker på om det är rätt blå färg. Jag har virkat knäpp-öglorna i alla fall  så får jag se vad jag bestämmer mig för.

Jag virkar ihop mormorsrutor allt eftersom de blir klara. Snabbare, snyggare, mindre trådar att fästa och funkar bra tycker jag. I alla fall om man vet hur man vill ha det redan när man gör dem.

Garn: 300 gram svart Sandnes Mandarin Petit

200 gram Crazy Zauberball färg nr 2099

50 gram Kampes 2 trådiga i svart och blått

10 gram Magasin Duetts Supersoft

Stickor: 5,5 mm

Virknål: 6 mm

Mönster: Marocko-kofta

Fjärils-klänningen

Min fina systerdotter har en superfin klänning och den har liksom fastnat. Jag bara måste ha en. Som ett brev på posten kom det ett nyhetsmail från Stoff & Stil med bla ett mönster som liknade klänningen. Klick, klick. Så enkelt det är att handla. Tjohoo!

Jag har förlängt mönstret ca 20 centimeter och istället för rak kant har jag gjort den längre fram och bak än på sidorna. Bågformad liksom. Den är kanske i längsta laget, men jag räknar kallt med att den krymper lite. Jag hade liksom inte tålamod att tvätta tyget innan jag satte saxen i det.

Jersey-tyget (som verkar vara slut just nu) är också inköpt på Stoff & Stil. Jag letade egentligen efter något turkost, men istället blev det blått med lite barnsligt tecknade insekter och fåglar. Fint tycker jag.

Ärmen har jag kortat ca 10 cm och på både den och halsringningen har jag valt att kanta med svart jersey och givetvis har jag taggat klänningen med min egen etikett. Helst skulle jag vilja gå i den här varje dag, men jag får väl sy fler så att jag kan variera mig lite. =)

Midsommar-tröjan

Nej inte har det gått fort inte, men nu är den klar. I de gladaste färgerna som gör en på gott humör och i skön bomull om det skulle råka bli varmare dagar. Kanske blir det årets midsommartröja...

Först tänkte jag göra som Mia GarnTua och jobba lite med färgerna, men energin tröt så det fick randa sig som det kom i varje nystan. Det var bara vid halsringningen som jag vevade lite på garnet. 

Sen funderade jag länge på om jag skulle göra som Mia rekommenderade och göra tröjan en rapport kortare, men nu är det som det är. Jag räknade partierna med släppta maskor på bilden hur många gånger som helst och tyckte att jag ändå var på samma bana. Hmm... nästa gång ska jag göra som det står. Inte ta för givet att det nog är felskrivet.

I mönstret är det två maskor mellan fram-, ärm- och bakstycken. Jag valde att göra det ännu tydligare och stickade fyra istället. Sen lyckades jag förstås inte få halsringningen så snygg. Det fick bli en virkad kant runt alltihop för att dölja diverse skönhetsfel. Lite bra iof för då blev det samma färg runt om. 

Tjockt garn och bandgarn tycker jag är lite knivigt att fästa snyggt. Det fick bli med nål och tråd den här gången. Vilken tur att det fanns matchande rullar. =)

Garn: 350 gram Sol Degradé från LANG YARNS

Stickor: 6 och 7 mm

Mönster: Daquiri från GarnTua

Jeans-klänningen

Ni som har följt mig här ett tag vet att när sommaren kommer vill jag sy. Sy i långa banor. Det vill jag i år också, men nu är det ju inte riiiktigt som vanligt. Jag har en stor hög med tillklippta barnplagg och en stor hög med tillklippta plagg till mig. Det går väääldigt sakta, men det går. Utan att jag blir hel-matt. Tjohoo, det går! =)

Jag syr en söm, vilar lite, syr en söm till och vilar lite till. På en hel veckan har jag lyckats åstadkomma ett par tights och en ärmlös jeansklänning. Innan den dumma balansnerven hade det kanske tagit en eftermiddag. Suck! Ja ja, vad är väl en bal på slottet...

Egentligen är mönstret ett kort linne med sydda veck på bröstet. Jag har förlängt det till knälångt och denna gången sydde jag vecken ända upp till halsringningen. Tunn denim i tre olika färger för att det ska hända lite.

"Åååh!" sa mottagaren. "My Little Pony! Till mig?" Då var den nog godkänd. Ponnyn har jag liksom stuckit ned i en av fickorna. Det måste ju finnas fickor för fina stenar, bonusmorfars svordomspengar och annat som är värt att spara på.

Jag glömde faktiskt knäppningen och lade mönstret mot tygvikning. Typiskt! Orkade inte klippa nya bitar så jag klippte i vikningen och lagade med mer tyg, men tog en annan färg. Tycker att det blev riktigt bra och går fint ihop med ärm- och halskanten.

Jag har stickat alla sömmar. Tycker det blir snyggare så. Först tänkte jag att det skulle vara jeansgula sömmar, men det glömde jag också så nu är de vita. Och givetvis måste det ju synas varifrån klänningen kommer.

Eriks disktrasor

I mitt arbetslag är det tradition att avsluta läsåret i musiklärarens trädgård. Arbetslagets ålderman med samma namn som två andra musiklärare som jag arbetat med. Måste man heta Erik för att bli musiklärare? Den här Erik gör eget öl, skriver tänkvärd musik och låter lite som Ola Magnell...

Disktrasor virkade i rester av bomullsgarn får man aldrig för många av och de blir bara bättre och bättre ju mer de tvättas. Undra hur många jag har gjort egentligen...

Av syster Yster har jag lärt mig att göra dem som mormorsrutor. Helt fyrkantiga och fina! De behöver inte alls vara tät-stickade/virkade för att fungera.

Om de ska ges bort brukar jag sätta min namnlapp på och så talar jag om att det finns fler där de kom ifrån om nu mottagaren skulle gilla konceptet med trasor som är hyfsat miljövänliga och inte luktar päckel.

Dessa trasor tillsammans med rabarber- och citronlemonad ska Erik få om jag åker till honom på läsårets sista dag. 

Ha ett härligt sommarlov!