Teheran-vantar

Mamsen har en väninna med ett hjärta av guld. Hon gillar att baka och brukar ha med sig den ena godsaken ljuvligare än den andra och jag har fått både fina tyger och garn av henne. Vi andra har jätteberg med garn som köpts in som typiskt bra-att-ha, men A-M löser det på ett annat vis. Hon ger helt enkelt bort garn som inte blir stickat. =)

När hon frågade om jag hade lust att sticka ett par vantar åt henne var det inte svårt att säga ja. Paybacktime! Gärna med ett klassiskt mönster löd beställningen. Det tog ett tag innan jag bestämt mig för motiv, men med hennes man i åtanke - han är från Teheran - sökte jag motiv. Om det blev så klassiskt vet jag inte, men jag hoppas att det funkar ändå.

Framsidan är inspirerad av en av Teherans symboler, det 50 meter höga Azadi-tornet och mönstret på vantens insida återkommer lite här och där om man söker bilder från Teheran och Iran. Det finns på mattor, tyger, kakel, byggnader och annat.

Garn: 63 g Kampes 2-trådiga ullgarn

Stickor: 2,5 mm

Mönster: mitt eget

Trädgårds-bock

Jag tänkte att jag skulle visa er min fina trädgårds-bock. Jag har haft den i över ett år nu, men liksom glömt det. Vi fick faktiskt både snö och kyla (nu är det tyvärr grönt ute igen) och han är lite översnöad. Fint tycker jag! Bocken har min granne gjort. Han jobbar på ett stort betongföretag som gjuter bla husdelar och ibland när de får slattar över och hinner gjuter de olika småsaker. Krukor (har jag också fått), bockar, hästhuvuden och annat.

Tekniken de använder till bocken är väldigt enkel - och smart. De sågar siluetten i tjock cellplast(/frigolit). Sådana som man använder vid tex husbyggen som finns i olika tjocklekar. Sen tejpar de ihop formen med silvertejp så att den inte glider isär, lägger den ner mot en formplywood, ställer något tungt på cellplasten så att den står stadigt och fyller med betong. Min bock är ca 12 cm bred, men det går ju givetvis att variera. Om man arbetar på Abetong ska bocken slipas minutiöst innan den är klar, men jag tycker att en lite rå yta också är fint. Tror att jag ska testa den där tekniken till sommaren...

Julklapps-väskan

Bästaste svärdottern önskade sig en väska till de garniga projekten i julklapp. Min ambition var förstås att den skulle vara klar till julafton, men så blev det inte riktigt. Hur som helst är den klar och levererad nu.

Väskan har massor av fack och fickor på både fram- och baksidan. För att inte väskan ska bli så smutsig när den står på tex slaskiga café-golv har jag "skott" väskan med ett tyg som är gjort för regnkläder. Bara att torka av med disktrasan. =)

Även insidan har massor av fack och fickor. Där finns plats för stickor, virknålar, pennor, småpryttel, böcker, mönster mm och givetvis garn. Allt vad man nu önskar. 

God jul i efterskott J!

Stickad ljusstake

Jag har ju helt glömt bort att visa er mina fina ljusstake. Egentligen tillhör den väl julsakerna och eftersom vi har passerat Knut borde den ligga i lådan med det andra som hör julen till, men så är det inte. Jag tror bestämt att den ska få pryda byrån efter svärföräldrarna så länge det mörknar tidigt om kvällarna.

Materialet i ljusstaken vet jag inte så mycket om. Det är något plastigt som ibland kallas för tandläkarplast tror jag, men om det är den riktiga benämningen vet jag faktiskt inte. Tung är den i alla fall och det fina i kråksången är att den ser ut att vara stickad. Som den finaste, gosiga tröja med fina flätor. Vad passar bättre hos en garn-nörd?

Tack finaste syster Yster för en toppen-julklapp.

P&K

Mina tumvantar

Något som jag tycker är väääldigt roligt är att göra vantmönster. Det är samma gamla basmönster, men motiven måste vara oändliga. Roligast är när jag får en förfrågan. Att googla bilder som är förknippade med en viss stad eller plats eller visst intresse och försöka göra ett rutmönster av det utmanar. Eller kolla vilket landskapsdjur eller landskapsblomma som är rätt och ruta den kan gå på nolltid eller ta hur lång tid som helst innan jag är nöjd. Olika hundraser är en annan utmaning... Hittills har jag begränsat mig till tvåfärgade vantar och ibland är det lätt och ibland svårt.

Det har blivit ett antal mönster nu. En hel del gick förlorade i den externa hårddisk-kraschen och dem håller jag som bäst på att återskapar, men för tillfället finns det faktiskt 15 olika mönster mer eller mindre klara. 

Nu är det så att jag har fått en idé. Tänk er att ha alla vantarna uppstickade, hängande på en tvättlina. Snyggt va! Det är bara ett liiite problem, jag har inte alla vantar uppstickade. De flesta finns bara i pappersform hos mig, men jag vill så gärna. Garn har jag i alla fall. Finaste syster Yster var i närheten av Kampes fabriksförsäljning och handlade vad jag behövde.

Skulle det nu vara så att du väääldigt gärna vill sticka ett par åt mig så är jag absolut inte omöjlig. ;) Jag är tyvärr inte miljonär och kan inte betala dig för det jobb du lägger ner, men står givetvis med garn (jag har nämligen en idé om vilka färger jag vill ha till vilken vante) och du får behålla mönstret och ytterligare tre valfria mönster från min lista. Sugen? Maila mig i så fall så skickar jag en lista på vilka motiv som finns. Adressen hittar du här till höger.

Barista-koftan

När jag köpte Älskade kofta ville jag göra ALLA modellerna, eller nästan alla i alla fall. Jag har för mig att jag köpte boken direkt när den kom och ändå har det dröjt ända tills nu att få den första (?) koftan färdig. Tänk så mycket man vill, men inte alltid hinner.

Jag stickade faktiskt fram- och bakstycke, båda ärmarna och en knappslå i en rasande fart, men sen tog det stopp. Jag säger bara; montering. Suck! Att det ska vara så svårt att få till den... Nu har jag ju faktiskt tänkt bli lite bättre på att göra färdigt lite av mina gamla UFO´n så först ut på nya året är Barista-koftan. 

Först tänkte jag strunta i knäppningen och sy fast en knappslå på båda framstycken och sy fast knapparna mer som dekoration. Det blev ap-fult! Över huvud taget var det inte snyggt med den lodrätta, resår-stickade slån. Jag plockade upp nya maskor längs den redan isydda slån och stickade resår vågrätt istället. Nu när jag sytt fast knapparna ser det faktiskt ut som äkta (det gjorde det inte innan) och det gjorde inget att jag bara hade 5 knappar. Hade koftan varit öppningsbar hade de varit alldeles för glesa.

Garn: 97 gram Drops Alpaka brushed Silk

Stickor: 5 mm och 8 mm

Mönster: Barista-koftan

Bolero och klänning

Boleron påbörjades under sommarledigheten, men sen lyckades jag "tappa bort" den. Mellan jul och nyår hittade jag den när jag letade efter en annan stickning. Bara ärmarna skulle sys fast och sen var den klar. jag hann inte blocka den innan nyår, men jag räknar den ändå som sista färdiga garnprojekt år 2015.

När Gullungen var här efter nyår sydde jag snabbaste klänningen ever. Med hjälp av en bortsorterad tunika klippte jag till och sydde klart allt på mindre än 40 minuter - med Gullungen i knät. =) Lite obehagligt var det att låta henne hjälpa till med nålning, men det gick bra den här gången.

Tyget är ett tunt bomullstyg som kanske passar bäst till en sommarklänning, men jag funderar på att sy någon form av långärmad underklänning till... 

Hals- och ärmringningar är kantade med ett blommigt kantband. Knappar och knapphål är original, men för att kunna sy fast kantbandet runt halsen fick jag först klippa bort den översta knappen för att sen sy fast den igen.

Garn: mindre än 150 gram Alpaka från Nedergården

Stickor: 3 mm och 4 mm

Mönster: Nedergårdens flick-bolero 

Indian-tält

När jag var barn (på 70-talet) lekte man röda och vita rosen eller indian och cowboy och det fanns ett indiantält eller kanske två i nästan varje hushåll. Om jag inte minns helt fel köpte mamsen dem på Konsum i Bankeryd... Indiantältet gick snabbt att resa och kunde användas både inne och ute beroende på hur vädret var och om fienden närmaste sig kunde man snabbt fälla ihop det och springa... Finns det ens indiantält att köpa nu för tiden?

Inte vet jag och jag brydde mig inte om att undersöka saken heller för jag när jag väl fick idén till en mobil koja/myshydda/gömställe bestämde jag mig för att sy en. På Stoff & Stil har de tält-mönster och med grov canvas, lite fuskskinn och långa blomsterpinnar av bambu var det inte så svårt.

Det sägs att Gullungen är helnöjd med sitt julklapps-tält och hon spenderar mycket tid där. Om det inte är ockuperat av en viss indian-tiger som heter Sid förstås... eller den mindre tigern som heter Felix. Det sägs också att det ska göras hand- och fotavtryck med textilfärg på tältduken. Precis som riktiga indianer. =)

2015 sista sockor

Jag har sagt det förut och säger det igen. Många flerfärgade garn är superfina på härva/nystan, men blir - i mitt tycke - katastrof stickade. Men, om man stickar smalrandigt och adderar ett enfärgat garn som matchar kan det blir fint.

Jag är egentligen inte så rosa eller har i alla fall inte varit det hittills, men det är kanske dags att ändra på det och jag provar mig fram för att hitta rätt rosa. På sockor tycker jag dock att man kan fläska på lite och här blev det väääldigt rosa.

Först blev det en flerfärgad häl, men det blev definitivt inte snyggt. Gör om, gör rätt. =) Det var på håret att det rosa räckte, men till slut blev det i alla fall rosa tår och hälar och det flerfärgade till mudden.

Garn: 36 gram Järbos miniraggi 

Garn: 43 gram något onamnat från stachen

Stickor: 2,25 mm

Mönster: mitt eget tå-upp